Morning paper dirt

Jag ska berätta om min lördagkväll. Eller det var ju faktiskt inte bara min lördagkväll, utan även Vickan's och Jonna's lördagkväll. Och Sugarplum Fairy's lördagkväll! Hehe. Vi drog iväg till -30 runt 19:00 och när vi kom fram så såg vi Abalone Dots. De sjöng sjukt bra, men ja.. De var extremt tråkiga att kolla på eftersom att alla låtar lät likadant. Efter ett tag så gick vi mot restaurangscenen där Lazee skulle spela. Måste säga att han var en liten besvikelse. Inte för att jag hade så höga förväntningar, men ändå. Rock Away var den enda låten som jag tyckte var riktigt rolig att lyssna på, men han var ju helt okej. Jag är ju inte direkt något stort hip-hop fan, men jag gillar faktiskt Rock Away.
Sedan när han var klar (efter typ 20 minuter) så parkerade vi längst fram vid scenen. Vi väntade i en timme och fyrtio minuter på att Sugarplum Fairy skulle börja spela. Under den tiden så hann det i alla fall hållas en prisutdelning. Några som hette The Colored Office Paper vann ett musikpris. Sedan efter någon timme så var det dags för våra goda vänner Carl, Victor, David, Kristian och Jonas att spela. De öppnade (inte så oväntat) med The Escapologist. Jag var hög av lycka (inget annat) under hela den där timmen, jag var som så glad att jag nästan inte fattade vad jag höll på med. Vi bara hoppade, dansade och skrek. Haha, det blev ganska svettig eftersom att det var mycket folk, men det var kul ändå. De spelade dessutom lite andra låtar än i Umeå, vilket var kul och bra. I slutet så var det meningen att publiken skulle sjunga refrängen till Sail Beyond Doubt och ja.. Jag, Vickan och Jonna skrek den, så högt vi kunde. Jag hörde ingen annan som sjöng och vi hördes verkligen jättemycket. Då menar jag jättemycket. (Vickan's vän hade hört oss från balkongen!) De i Sugarplum Fairy stod och typ småflinade åt oss, det var inte fint. Sedan sa Viktor något sånt här: "Ja, det var fint. Nu har ni inspirerat oss till att köra refrängen en gång till."
Tyvärr så var Sugarplum Fairy's spelning tvungen att ta slut någon gång. Efter den så gick vi och såg på Sahara Hotnights i typ fem eller tio minuter innan vi ringde efter våran skjuts. Det gick som inte att uppskatta när man sett Sugarplum Fairy innan.
Jag kom att tänka på en grej.. Viktor lät väldigt ironisk när han sa "Ja, det var fint" efter att vi hade sjungit. Om han nu var ironisk så.. vad tusan menade han med det?! Det VAR ju fint! Vi skrek ju jättevackert. Verkligen.





Alla bilder var ganska suddiga och Carl gömde sig när Vickan skulle fota honom.
Men visst var den första bilden på Carl och Viktor smickrande? Haha.


P.S. Vi vann över Antnäs i helgen! Detta betyder att vi bara behöver vinna mot Höken så vinner vi serien, annars är vi tvåa! Tjo, vad vi är bäst, flickor!