Morning paper dirt

Idag är en sådan där dag då man inser någonting som man hade kunnat klara sig bättre av att inte veta. Det gnager så förjävligt och jag hatar verkligen när jag riktigt måste anstränga mig för att vara glad, det känns så dåligt och onaturligt. Och jag vill inte ha en massa medlidande, jag vill bara vara glad, det är det enda jag vill. Och jag längtar till den där dagen då jag kan le riktigt jäkla innerligt och säga "JAG ÄR LYCKLIG". (Haha, för det tänker jag ju verkligen göra också.)
Det är ju inte det att jag inte tror att jag kommer att komma över saker, för det vet jag att jag kommer, herregud. Världen har inte gått under. Men jag behöver nog egentligen en massa anger management, jag får inte ut det dåliga ur mig och det är så jävla jobbigt att gå runt och bära på det. Och det hade kunnat varit så mycket lättare om det inte vore för att du är sådan jäkla fåntratt. Och jag tycker inte ens att du är det.