And if all of our days are numbered, then why do I keep counting?

Jag älskar att känna sig allmänt omotiverad och stressa sönder redan när man slår upp ögonen på morgonen. Jag älskar när jag har för mycket att göra så att allt blir sådär halvdant gjort. Jag älskar besvikelsen över mig själv när det blir så. Jag älskar att ligga och gruva mig på kvällen och vara kluven till precis allt. Jag älskar min lilla höst/vinterdepression som växt sig fram. Fast nä, jag överdriver. Är bara lite less nu, det går över och allt löser sig förr eller senare.
Men jag vill verkligen ha höstlov, sedan jullov. Vill även ha pengar och fritid. Vilket jag förmodligen kommer sakna ett bra tag nu, askul! Nä, nu ska jag skärpa mig med gnällandet. Det finns ju faktiskt saker jag ser fram emot på riktigt, det ska jag minsann nämna! Till exempel sångkvällen på torsdag. Jag och Viktoria ska äga, bara allt sitter tills dess. Vilket det ska. Det blir förhoppningsvis kul. Det blir fint.

Kommentarer

Skriv något bra:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0